Bara resten av livet kvar!

 
 
Så har det nu alltså gått en vecka sedan jag tog studenten. Bara en vecka?
Det känns som ett helt liv sedan jag sprang ut, hur kan det möjligen bara ha gått en enda vecka? Dagarna går så otrooooligt långsamt när man varken har mening eller mål och trots att studentdagen är det enda som cirkulerar i mina tankar känns den så avlägsen. På ett sätt också som att det aldrig har hänt, snart ska jag tillbaka till skolan, väl? Suck. Nu har det alltså ändå gått en vecka av mitt nya, starka liv som en mogen och vuxen individ! Bara resten av livet kvar nu!
 
Hur har jag då spenderat denna första vecka av mitt nya liv? Solen har skinit och temperaturen har varit hög, har jag hängt på stranden? Har jag tagit tag i livet och jobbat? Har jag löst hungersnöden? Nej. Jag har suttit ensam på mitt tak och skrivit. Jag har skrivit nästan hela dagarna varje dag. Jag gillar ju att skriva, men nu gör jag det inte för att det är kul, jag gör det för att överleva. Jag gör det för att allt annars ekar, eskalerar och slutligen exploderar, jag har ju ingen att prata med så allt jag kan göra är att föreviga en inre monolog i skrift och låta arkivet vara min mottagare och publik. Egentligen vill jag inte sitta ensam hemma och bada i tankar och känslor men jag orkar inte riktigt göra något annat. Dessutom vet jag inte vad jag annars skulle göra? Vänner har värdiga liv och jobbar om de inte är bortresta, och här sitter jag, ensam kvar. Arbetslös och värdelös, jo jag känner mig verkligen värdelös. Jag känner mig verkligen som den steorotypa förortsungen. Det är jag, solvarm asfalt och tristess. Vänta ni bara, snart kanske jag börjar klottra och slå sönder busskurer. Finns ju ingenting att göra, och om man inte har pengar att spendera varje dag finns det ännu mindre att göra. Sommaren måste ju vara ett konstruktionsfel, har ni tänkt på det? Man har ingenting att göra om dagarna mer än att sitta på soliga uteserveringar dagarna i ända varje dag (=dyrt) men om man inte är en lyckad människa med jobb har man inga inkomster på tre månader. Bara utgifter men inga inkomster är en fribiljett till lyxfällan. Hur tänkte världen där? Jag som alltså inte har para nog att placera mig på en solig uteservering har då knappt lämnat huset på en vecka :)
 
 
 
Nåja, lite saker har jag ändå haft för mig!
I lördags, dagen efter studenten, var vi några med seperationsångest och för mycket känslor så jag, Thea och Pettson behövde nog lite kärlek och gemenskap och var hos Thea större delen av dagen. Vad vi gjorde? Satt inne och såg på film. Solen sken ute men den stängde vi in oss från. Orka vara i solen, orka vara somrig och glad. I söndags gjorde jag absolut ingenting :) I måndags hade vi usekmöte på eftermiddagen och jag gjorde absolut ingenting tills det var dags att gå dit :) Mötet var dock bra och kul (mer nöje än nytta kanske??) känns fint att ha en unts av normalitet i livet (i alla fall i ett par dagar till :)) I tisdags gjorde jag absolut ingenting tills det blev eftermiddag och jag drog till Elin och var där ett par timmar innan jag drog vidare till stallet och red. Jag och Wappe galopperade på ängen och eftersom han är så pigg var jag till en början skraj, men han var så duktig och snäll! Jag börjar bli allvarligt förälskad i den hästen! Det blev onsdag och gjorde åter absolut ingenting tills det blev kväll och jag drog in till stan och mötte Lina vid halv 6. Vi åt picknick-middag (hörde jag budget?) i en park och gick sedan på Norra Brunn. Föreställningen var bättre än någonsin haha, så kul!  Så blev det torsdag igår och jag gjorde absolut ingenting tills klockan blev 4 och jag drog till stallet. Där mötte jag upp Carro, usek och barn och vi traskade till stranden! Vi hade världens mysigaste avslutning och var där i många timmar! vi grillade korv, marsmallows, gungade, badade (inte jag!!), spelade bränboll och hade det underbart! För ett par timmar var livet liksom bra. Jag älskar det jag gör. Tog mig sedan en fin promenad hemåt i endast linne och shorts och kom hem strax innan halv 11, och så var även useks verksamhet över för nu, kul.
 
 
Så vaknar jag upp till idag. Fredag. En vecka sedan domedagen och det är knappt att jag lever.  Av oklar anledning vaknade jag klockan 5 och kunde inte somna om? Kul, med tanke på att jag somnade typ 2. Var kvar i sängen till 7 och klev sedan upp. Känns ändå bra att kliva upp tidigt och försöka få någon struktur på dagen! Jag klev alltså upp, fixade mig, åt frukost och var redo för.... ja, för vad? Så var ju klockan bara halv 8 på morgonen och jag var redo för den tomhet och rastlöshet dagen hade att erbjuda. Jag kom på att jag hade tvätt på tork, så jag tog ner den. Det tog 10 min. Sedan då? Jag har tvättat och tvättat, städat, bytt sängkläder och fxat och donat den senaste tiden bara för att fördröja tiden. Idag har jag också tagit mig en promenad, läst lite ur svensk poesi, släppt ut kaninen så nu är han glad, filosoferat över tillvaron (som ser mörk ut) och lyssnat på podcast. Jag har nämligen upptäckt UR och alla fantastiska webbserier och podcasts de har!! Jag inser ju också att jag har sjuklig abstinens från stimulans då jag nördar ner mig i olka historiska skeenden och dylikt och tycker helt genuint att det är jätteintressant! När jag ägnat mig åt ovan nämnda sysselsättningar var klockan halv ett på eftermiddagen. SUCK hur kan dagarna gå så långsamt!? Jag satte mig vid denna dator som knappt fungerar alls (sakar skoldatorn<3) och försökte redigera lite bilder. Bilderna tar jag med min egna kamera med ett trasigt objektiv (saknar skolans objektiv<3) och jag upptäckte att batteriet var slut. Dock glappar min kameraladdare (saknar skolans laddare<3) så jag fick stå och lirka länge och väl så att det inte skulle glappa och sedan vågade jag knappt andas i rädsla för att det skulle sluta ladda. Bilderna redigerade jag i det mycket etablerade programmet windows media gallery där man mest bara kan ljusa upp dem lite, och jag undrar om detta är livet? Är detta den ljusnande framtid man sjunger om? I så fall vill jag inte ha den.
 
 
 
Mitt rum är fullt av döda rosor.
Men nu ska jag snart till stallet för att jobba kväll! Det blev dessutom ett pass ledigt imorgon så jag ska jobba då också! Hur glad kan man vara över att jobba? Tjoho, jag har ett värdigt liv!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!